Succé
Namibia
För första gången i sin crickethistoria lyckades Namibia ta sig förbi kvalspelet i VM i T20. I sitt första världsmästerskap tog man hela cricketvärlden med storm. Cricket i Namibia är en lika udda kombination som cricket i Sverige. Och inför kvalet låg man på en 19:e plats på världsrankingen. Det stoppade inte laget att sikta högt. Man slog såväl Irland som Nederländerna för att ta sig till gruppspelet. Väl där slog man Skottland och pressade Nya Zeeland (finalisterna) i en måstematch.
Det är klart att de var där för att synas, för att motbevisa alla, för att vinna folks hjärta. Och det lyckades de med. Det var bara ett lag som alla ville det skulle gå bra för; Namibia. Cricket höll på att dö ut i Namibia men en sådan här prestation väcker definitivt ett nytt liv i sporten och kommer inspirera den kommande generationen. Hatten av för Namibia och deras spelare för prestationen och viljan som de visade på plan.
Sri Lanka
Förberedelserna inför VM-slutspelet var inte alls optimala för Sri Lanka. Tre spelare blev avstängda efter att ha lämnat covidbubblan mitt i en matchserie mot England. Därefter vägrade A-lagsspelare att skriva under avtal på grund av sämre arvode. Dessutom förlorade man under sommaren matchserier mot såväl England som mot Sydafrika.
Förhoppningarna var inte så höga men trots det blev det en succé. Man hamnade till slut i ”dödens grupp”, där man vann två matcher och imponerade stort trots sin unga trupp. Det här mästerskapet har gett dem en bra grund att stå på och på allvar utmana de stora nationerna i nästa års VM som avgörs i Australien.
Flopp
Indien
Inför turneringen ansåg flera experter att Indien skulle gå hela vägen till final och vissa tyckte till och med att de skulle stå på podium. Men när hela turneringen sammanfattas finns inte ens Indien bland de fyra bästa lagen som spelade semifinal. Att inte ta sig vidare från gruppspelet är Indiens största misslyckande i alla ICC-tävlingar (Internationella cricketförbundet) sedan VM i T20 2012. Även då åkte man hem efter gruppspelet.
Spetsen och kvalitén som den indiska truppen besitter med lämnar mycket att önska. Sättet som man förlorade på i de två inledande matcherna, mot lag som Pakistan och Nya Zeeland, gör ont i hjärtat. Insatser från de stora spelarna – KL Rahul och Rohit Sharma – var allt annat än godkänd. Och även lagkaptenen Virat Kohli, gick inte att känna igen i den andra matchen mot Nya Zeeland som skulle avgöra deras öde.
Man lyfte sig förvisso och vann de återstående matcherna väldigt överlägset men skadan var redan gjort. Man förlitade sig på att Afghanistan skulle slå Nya Zeeland. Det vore som blixt från klar himmel.
Bangladesh
Mycket skrik för lite ull, så kan Bangladeshs VM-äventyr sammanfattas. Om Indien är turneringens största misslyckande är Bangladesh inte heller långt ifrån. Som fullmedlem (lag som spelar alla format, Test, ODI och T20) i ICC förväntar man sig att man ska prestera bättre än vad man gjorde. Fem förluster på lika många matcher säger allt.
Sannerligen hamnade man i ”dödens grupp” men deras prestationer var svaga och karaktärslösa. Vid två tillfällen lyckades man inte ens göra 100 poäng och mot England spelade man ortodox typ av cricket vilket resulterade i strax över 120 poäng, på lika många bollar. Deras VM-äventyr genom tiderna har varit uselt. Enbart vid ett tillfälle har man slagit så kallade fullmedlemmar. Och det var mot Västindien 2007, året då T20-formatet spelades för första gången. Sedan dess har man aldrig slagit toppnationer i VM-sammanhang i T20.
